de tar sig.
Intressant dag.
Eller inte.
Vill att klockan ska va mer,
så ja kan gå o lägga mig.
Med gott samvete.
För nu går de ju inte,
då kommer ja vakna astidigt imorron o veckan är förstörd.
Har varit på IKEA idag o köpt mig en skohylla.
De ser lite bättre ut nu iaf.
O slängt upp lite grejjer på vinden så nu ser de hemtrevligt ut igen.
Känns som att ja aldrig riktigt kommer bli klar.
Att de komemr dröjja innan ja bestämt allt ja vill ha.
O om ja väl gör de så kommer ja vilja byta ut nånting annat,
eftersom de tagit så lång tid.
Skit samma ja trivs så in i helvete
med vardagen,
och livet nu.
För du lärde mig lite på vägen
tro de eller ej.
O de är väl de enda ja kan tacka dig för.
Och att ja nånstanns fått lära känna dig,
så som ja gjorde de.
Trots att ja tror de,
så är ja rädd att de inte va hela sanningen.
Men ja fyllde tomheten med ord och känslor,
som betydde något.
Värmen från dom runtomkring,
som lyfte mig igen.
Och som fick mig att tro igen.
Men ja tänker fortfarande på sista natten,
då du höll om mig hårdare än vanligt.
Som att du då redan visste att de skulle bli den sista.
Men ja flyttade inte till Göteborg för att må dåligt,
för stoltheten finns kvar.
Va så säker!
Imorron blir de jobb igen.
Jobb o träning,
sen hemfärd till helgen då de blir talangläger för brudarna.
Ska bli sjukt roligt
att få leda o lära lite igen.
Ja ser fram emot de mycket :)
90 tjejer o 30 ska vidare.
Hårt o hänsynslöst kommer de va.
Nej nu ska ja fixa tills imorron o sen sova.
Ha de gött,
tjaa.
Eller inte.
Vill att klockan ska va mer,
så ja kan gå o lägga mig.
Med gott samvete.
För nu går de ju inte,
då kommer ja vakna astidigt imorron o veckan är förstörd.
Har varit på IKEA idag o köpt mig en skohylla.
De ser lite bättre ut nu iaf.
O slängt upp lite grejjer på vinden så nu ser de hemtrevligt ut igen.
Känns som att ja aldrig riktigt kommer bli klar.
Att de komemr dröjja innan ja bestämt allt ja vill ha.
O om ja väl gör de så kommer ja vilja byta ut nånting annat,
eftersom de tagit så lång tid.
Skit samma ja trivs så in i helvete
med vardagen,
och livet nu.
För du lärde mig lite på vägen
tro de eller ej.
O de är väl de enda ja kan tacka dig för.
Och att ja nånstanns fått lära känna dig,
så som ja gjorde de.
Trots att ja tror de,
så är ja rädd att de inte va hela sanningen.
Men ja fyllde tomheten med ord och känslor,
som betydde något.
Värmen från dom runtomkring,
som lyfte mig igen.
Och som fick mig att tro igen.
Men ja tänker fortfarande på sista natten,
då du höll om mig hårdare än vanligt.
Som att du då redan visste att de skulle bli den sista.
Men ja flyttade inte till Göteborg för att må dåligt,
för stoltheten finns kvar.
Va så säker!
Imorron blir de jobb igen.
Jobb o träning,
sen hemfärd till helgen då de blir talangläger för brudarna.
Ska bli sjukt roligt
att få leda o lära lite igen.
Ja ser fram emot de mycket :)
90 tjejer o 30 ska vidare.
Hårt o hänsynslöst kommer de va.
Nej nu ska ja fixa tills imorron o sen sova.
Ha de gött,
tjaa.
Kommentarer
Trackback